Men sen kom solen fram och fler och fler hittade sig dit. Även de här töntarna:
Jag lade mig längst ut på bryggan och lyssnade på sommarpratare (och nej, jag hade inte med mig ett piano, det är bara mitt randiga linne som speglas i solglasögonen).
Jag cyklade lite fel på vägen dit, eller ja, det var skyltat först, men väl inne i skogen med flera vägval var det minsann inga skyltar och jag tyckte att jag hamnade fel hur jag än cyklade, så jag vände och tog bilvägen istället. Men på hemvägen hittade jag en finare och mysigare väg längs Svartån.
Åh, vad fint! Det låter mysigt att ligga invirad och läsa på bryggan, även om det kanske inte först var tanken =) Skönt att att vara ledig! puss
SvaraRadera