Slappna av, människa!

När ska jag lära mig att slappna av? Tror ni inte att jag fortfarande går och oroar mig lite över framtiden trots att så mycket faktiskt löste sig igår? Inatt drömde jag såklart att vi fick jättehemska grannar som skrek och bråkade och höll på att slå ihjäl varandra :S Även fast jag ju faktiskt vet att vi kommer ha någonstans att bo och jag kommer få jobba i sommar så har det inte riktigt gått in än. Men jag tror lite såhär, när vi har fått skriva på hyreskontrakt och jag har fått anställningsavtal så kommer jag fatta på riktigt och kommer kunna slappna av åtminstone lite mer. Och det borde jag väl få hem i brevlådan vilken dag som helst. Men hösten är ju fortfarande oviss, så det är inte det lättaste att bara finna sig i situationen just nu...

Dessutom har jag ett extremt vidrigt huvud just nu som tar kål på all energi. Har haft så i typ en vecka och det börjar bli outhärdligt! Kan liksom börja gråta för att det gör så jävla ont hela tiden. Nog för att jag brukar ha huvudvärk, men det här är ju något annat kan jag säga. Jag är van att leva med huvudvärk, minns inte ens när jag inte hade ont i huvudet senast, så jag brukar kunna koppla bort den lite, men nu är det helt omöjligt. Jag borde verkligen plugga, har skjutit upp det i typ en vecka, men det känns ju så meningslöst att läsa när inget går in för att huvudet protesterar...

Jag vet liksom inte vart jag ska ta vägen riktigt, brukar inte ta huvudvärkstabletter annars, för det hjälper ändå inte särskilt mycket, men nu har jag tagit bamyl koffein två gånger idag för att kunna fungera någorlunda. Det hjälper lite, men det är ju aldrig något som tar bort huvudvärken helt. Kanske är läge att gå till läkare med det här, såhär kan man ju inte leva!